Sitt utredningsarbete förankrade han i den pågående verkligheten. Genom intervjuer och en interaktiv hemsida riktad till unga, som var öppen under ett halvår. Göteborg användes som teststad för idéerna. Resultatet blev 60 förslag för olika nivåer i samhället.

– En del måste genomföras av regeringen, en del måste riksdagen besluta om och en del kan genomföras på kommunal nivå eller hos konsumenterna.

Öppna landskap
I avsnittet om mat har Stefan Edman kommit med sex huvudförslag – flera av dem ser han direkt kopplade till ett aktivt folkbildnings-arbete.

– Jag vill främja den svenska basmaten. Inte för att importmat skulle vara sämre, men det finns andra skäl att stötta svensk produktion av bröd, smör, kött och fisk. Då kan man nämligen
påverka den svenska produktionen så att den blir ännu mer miljövändlig, man kan påverka djuromsorgen och bevarande av öppet landskap. Det kan man däremot inte göra om man är inriktad
på att köpa billigare importmat.

– Jag tror mycket på att skapa medvetenhet om detta genom folkbildning kring mat, landskap och konsumentens ansvar, säger Stefan Edman.

– Jag ser framför mig studiecirklar där man lokalt slår vakt om sina öppna landskap. För 100 år sedan levde alla i det öppna landskapet, men det kommer att växa igen om tio år om inget händer. Och när landskapet växer igen mister vi skönhet och trivsel, turismen minskar och jobb går förlorade.

– Men det handlar också om hälsa och kultur. Om vi får ett kött som är mera baserat på gräsfoder får vi mer av Omega 3 och E-vitamin.

– Vi borde därför satsa stort på produktion, på extensiv nötdrift, en ranchdrift av svenskt nötkött där djuren gå ute och betar.

Ekologisk produktion
– Ett annat förslag inom ramen för svensk mat är att främja ekologisk produktion, säger Stefan Edman.

– Men det gäller att få upp volymen på ekologiska produkter för att få det ekonomsikt hållbart.

2010 bör därför 25 procent av den mat som bereds i skolmatsalar och inom offentliga sektorn vara ekologiskt certifierad.

– Jag vill även att man halverar momsen på både eko- och rättviseprodukter för att öka tillgängligheten, och att allt kaffe och alla bananer ska var rättvisemärkta på regeringskansliet till
2007.

– Rättvisemärkt ska dessutom upphandlas till kommuner och landsting. Jag lyfter fram Lund som en förebild i utredningen där man har målet att 33 procent av kommunens inköp ska vara
rättvisemärkta 2006.

– Detta är också ämnen för folkbildningen. Till exempel: – Vad görs på min ort? Det finns mängder av fakta att tillgå om man vill starta en cirkel.

– Folkbildningsarbetet skulle även kunna trycka på när det gäller s k S.M.A.R.T mat, ett förslag som tagits fram av Stockholms läns landsting.

Nya bränslen
– Inom alla områden som tas upp i utredningen skulle folkbildningen kunna gör en stor insats för förändring och påverkan, menar Stefan Edman.

Bilkörningen är ett annat exempel.
– Man skulle kunna ha studiecirklar kring hur vi får råd att köra bil i framtiden. Utifrån en positiv inställning till bilen. För vad händer när bränslepriserna troligen kommer att skjuta i höjden rejält?
Det kommer att bli en otrolig kamp om oljan och bensinen och hur förbereder vi oss för det?

Hur kan konsumtionen bli smartare?
– Ett sätt är att påverka nybilsförsäljningen av bilar som kan gå på andra bränslen. Den svenska bilparken är 20 procent mer bensinkrävande än övriga Europa eftersom vi av tradition köper mycket bränsleslukande bilar.
– Men jag menar att det ska bli dyrare att skaffa en bränsleslukande bil. Det ska synas i priset att samhället sedan får kostnader. Ett folkbildningsarbete kring detta tror jag kan bli en jätteintressant
början i vardagsekonomin. Hur får vi råd att fortsätta att köra bil? Och hur kan vi påverka miljön i framtiden?
– När det gäller detta kan man t ex göra folkbildningsinsatser
tillsammans med progressiva bilhandlare eller göra en cirkel för bilhandeln i kommunen eller kommunens tjänstemän.

Tjänstekonsumtion
– Jag har försökt att hitta ett belöningssystem i mina förslag, säger Stefan Edman. När det lönar sig att ändra sina vanor tror jag att det är lättare att engagera många i ett förändringsarbete. Jag
vill t ex ha en rörlig elavgift så att man får en riktig morot att spara el. Man ska ha också möjlighet att mäta sitt varmvatten. Det blir en morot direkt.
– Jag vill också sänka arbetsgivaravgifterna på kultur, vård, hälsa, och arbetsnära tjänster för att locka dit konsumtionen. Det ger mer fritid och frigör pengar som kan sätta guldkant på tillvaron.

Då kanske man väljer att njuta mer eller utbilda sig istället för att byta soffgrupp.
– För min personliga del tycker jag att inspirationen till mycket ligger i naturupplevelserna. Att samtidigt uppleva det som är vackert och fascinerande när man jobbar med de stora viktiga samhällsfrågorna. Man behöver ha kul och man behöver skönhet, friluftsliv och naturupplevelser.

Allt det är nödvändiga källor till kraft och inspiration.

Text: Hetty Rooth