Cirkeln - Studiefrämjandet

Reportage ur Cirkeln nr 5/2005:

Roligt och krävande

Att var ordförande i en förening är en spännande utmaning,
säger Hanna Jonsson, som har stor erfarenhet av
föreningsarbete. Nu delar hon med sig av sina erfarenheter
från olika organisationer i den nya Ordförandehandboken.
Specialskriven för unga ledare men lämplig läsning för alla
åldrar.

Att vara ordförande för en förening är ett hårt arbete, men också väldigt roligt, säger Hanna Jonsson, tidigare ordförande Sverok.
Nu sitter hon i styrelsen för ett nationellt ordförandenätverk. Där samlas ordförande för olika ideella ungdomsorganisationer för att utbyta erfarenheter och prata av sig.

– Det kan vara ganska tufft och ensamt att vara den som har det yttersta ansvaret, säger Hanna. Därför är det bra att man tar sig
tid för att träffas. Som ordförande behöver man prata med folk i
samma situation, även om de kommer från andra organisationer. Just för att man får förståelse.

Många av de frågor som kommit upp i ordförandenätverket under Hannas tid har legat till grund för Ordförandehandboken, som
tagits fram Studiefrämjandet och Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer (LSU). Till vägledning och stöd för
undrande föreningsledare.

– I ungdomsorganisationerna kan omsättningen på folk vara
ganska stor och ordförande kommer och går. Samtidigt har alla ungefär samma frågor och samma undringar. Det märks i nät-verket. Så det kändes viktigt att samla ihop frågorna och skapa en handbok som kan användas alla ordförande. Inte minst i mindre föreningar.

Utmaningar
Hannas egen praktiska erfarenhet har varit en annan viktig utgångspunkt för boken. Hon har arbetat sig igenom många
av de problem som kan dyka upp.

– Jag har alltid varit väldigt engagerad och deltagit i mängder av olika aktiviteter, startat föreningar och suttit i styrelser. Organisationerna har varit många, från rollspel till judo och fältbiologer.

– Jag tycker helt enkelt att det är roligt att aktivera mig. Det är roligt att gör roliga saker. Och om jag kan vara med och påverka någonting så gör jag det.

– Rollspelsföreningen var kanske den som krävde mest eftersom vi fick minst hjälp från t ex kommunen.

– Det var utmaning. Vi fick ta strid om varenda sak för att bli accepterade och få bidrag. Men efterhand märkte vi att det faktiskt fungerade och att man blir respekterad om man talar rätt språk.

– Och när vi kände att det gick bra blev alltihop ännu roligare.

Verktyg för unga
Det är viktigt att unga har möjlighet att påverka och agera utifrån sina förutsättningar, menar Hanna. Inarbetade beslutsvägar och system ska kunna anpassas så att de fungerar även för ungdomar.

– Formalia är ju bara ett verktyg som inte har ett egenvärde i sig. Den finns till för att alla ska kunna vara verksamma på lika villkor. Unga som gamla.

– Att vara ledare är ju roligt. Särskilt om man får utrymme att hitta sin egen ledarstil. Om man som ordförande kan forma ledarskapet till något som passar en själv blir det intressant. Och det
tjänar organisationen på.

Som ordförande i Sverok var Hanna Jonsson frispråkig och hårt arbetande.

– Jag tog jobbet på stort allvar och under den tiden lärde jag mig viktiga saker om hur jag fungerar, säger hon. Bl a att det är nödvändigt att man tar sig tid. Även när man är överlastad och
har sina åtaganden ända upp i halsen måste man ta tid för sig själv. Både för att slappna av och för att göra roliga saker och träffa släkt och vänner. Men även tid för sin egen utveckling.

– Jag hoppas att Ordförandehandboken ska vara till hjälp för unga ledare, även om man inte bara kan läsa och prata sig till att bli en bra ordförande säger hon.

– Man måste göra sina egna erfarenheter och lära sig av dem.

TEXT: HETTY ROOTH FOTO: DESIRÉE NYMAN

Fotnot: Nätverket för förbundsordförande och ungdomsorganisationer heter SUS och är en del
i LSU:s verksamhet. Sverok är Sveriges roll- och konfliktspelsförbund.