Lärande för livet

Frihet att välja aktiviteter. Möjlighet att utvecklas på lika villkor. För barn och ungdomar med funktionshinder kan folkbildningen erbjuda en väg till natur- och kulturupplevelser. Ett sätt att lära där varje människas förutsättningar tas till vara.

Naturbaserade aktiviteter höjer immunförsvaret, man blir en mer balanserad människa. Och gladare! Ann Gunnars har en entusiasm som smittar. Sedan våren 2005 har hon varit projektledare inom Studiefrämjandet i Norra Dalarna.

Att nå barn och unga med funktionshinder med den verksamhet som de är intresserade av är hennes uppgift. Det kan handla om musik, teater eller djur och natur, ridning och lägerverksamhet.

– Jag har arbetat många år inom Habiliteringen i Dalarna och har lång erfarenhet av samverkan med Studiefrämjandet i Södra Dalarna, säger hon.

Arbetet med barn och unga med funktionshinder handlar bl a om att utveckla bra lärmiljöer och individanpassade former för lärande.
Och det handlar om att se. När unga människor känner sig sedda, får chansen att uttrycka sig, ställa krav och vara delaktiga i en gemenskap händer det saker. Då utvecklas både kropp och själ.

Lärandet och hälsoarbetet går hand i hand.

– Man är inte sitt funktionshinder utan det är något man har och det behöver inte innebära ett handikapp om miljön är anpassad, säger Ann Gunnars.

Öppen verksamhet
– Vårt mål inom projektet är att unga med funktionshinder i möjligaste mån ska komma med i cirkelverksamhet tillsammans med andra ungdomar.

– Att utveckla den här typen av verksamhet handlar ofta om bemötande och lyhördhet, säger Ann.

– Ibland tror jag att invandrarungdomar och ungdomar med funktionshinder kan ha samma känsla av utanförskap. Man kan känna sig som om man lever på sin egen lilla ö.

– Men jag tror att Studiefrämjandet, med sitt sätt att arbeta med unga, kan ge väldigt mycket för att vi försöker lyssna på ungdomarna och deras önskemål.

– Samtidigt krävs också kompetens från vår sida för att hålla bra standard på verksamheten.

– Vi har satsat på kvalitet framför kvantitet i det här projektet. Ibland när vi arbetar med unga med funktionshinder kan man t ex inte vara så många i varje grupp. Ibland får vi göra större insatser
för att få ut lika mycket i slutänden. Därför heter det här projektet Mer för att få lika mycket.

Unga med utvecklingsförsening
En viktig del av projektet riktar sig till unga med någon typ av utvecklingsförsening eller neuropsykiatrisk problematik. Detta är en sida av verksamheten som också kräver stor pedagogisk
kompetens och lyhördhet.

– Det är så viktigt att man tittar till varje individs behov, att man jobbar med helheten – fysiskt, psykiskt och socialt, säger Ann Gunnars.
 
– All forskning visar att det är bra för hälsan att vistas i naturen och göra roliga saker tillsammans med kompisar. Och det har vi satsat mycket på. Det är viktigt att komma ut i friska luften men det är också viktigt att hitta rätt aktivitet för varje individ och grupp. Att grupperna anpassas så att de blir homogena och att man hittar aktiviteter som både är roliga och ger intellektuell stimulans.

– Intellektuell stimulans är något som de här ungdomarna ibland saknar, men även den måste utgå från vars och ens behov. En tipspromenad i naturskolan ska vara anpassad med tydliga bilder
och lättläst text.

– Det har vi jobbat med i flera år tillsammans med Habiliteringen.

Bryta isolering
En viktig del i projektet är att hjälpa till att bryta den isolering som unga människor lätt kan hamna i, säger Ann Gunnars.

– Unga med funktionshinder känner sig osäkra, sämre och dåligt bemötta. Att de inte räcker till när de är i grupper med andra. De känner sig inte tillräckligt duktiga. Med de krav som finns i
samhället idag får man lätt dåligt självförtroende och kan bli ledsen över att inte kunna vara med i en förening som andra. De känner att de inte passar in i den vanliga ungdomsverksamheten
trots att de har samma behov av att vara med som alla andra.

– Inom folkbildningen har vi därför en oerhört viktig roll att fånga upp och inkludera unga med funktionshinder så att alla kan vara med på lika villkor, säger Ann.

– Om man först får prova ett anpassat utbud i en cirkel så vågar man efter hand vara med i en vanlig cirkel. Om det får gå stegvis är det lättare att bli inkluderad och vara med på samma villkor
som alla andra.

Byta livsstil
– Vår önskan är ju att de här ungdomarna ska känna sig delaktiga och ha inflytande, att de kan påverka aktiviteten och få intressen som betyder något i livet. Detta kan i sin tur göra att de kanske
byter livsstil. För livsstilen går att påverka.

– Istället för att bara sitta ensam hemma och vara passiv och inte ha aktiviteter kan vi ju påverka dem med ett utbud som passar deras behov, så att de kommer ut.

– Unga med Aspergers syndrom kan t ex sitta framför datorn hela nätterna. De ungdomarna är ofta mycket intelligenta, men om man fastnar i att sitta ensam med sin dator dygnet runt är det inte
en positiv livsstil.

– Natur- och kulturupplevelser tillsammans med andra befrämjar däremot hälsan. Men det ska vara bra verksamhet. Därför jobbar vi professionellt och pedagogiskt. Vi vill knyta till oss verksamma
konstnärer och deras ateljéer för bild och form. Vi vill också anlita musiker för musiken och skådespelare och dramapedagoger för teaterverksamheten.

Det ska vara på riktigt
– Att se till de svaga i samhället som inte finns inom arbets-marknadens ramar eller i den vanliga skolan och föreningslivet är ett av folkbildningens stora uppdrag, säger Ann Gunnars.

– För det som man gör i en studiecirkel kan leda vidare till att man växer som människa och känner att man duger. Att man är någon som räknas i samhället.

TEXT: HETTY ROOTH