Lärstilar och tankesätt

Intresset för hur inlärning går till växte fram ur 1900-talets forskning om hjärnan, ur den moderna psykologin och kunskapen om det undermedvetna, ur social förändring och teknikutveckling och en ny syn på människans möjligheter. Här berättar vi om några av de teorier kring lärande och lärstilar som haft betydelse.

Personlighetstyper - Isabel Myers och Katharine Briggs    

Hjärnhalvornas samarbete - Gordon Pask

Lärstilsmodellen - Rita och Kenneth Dunn

Fyra lärstilar - David A Kolb

Multipla intelligenser  - Howard Gardners,

Att lära sig genom sinnena - Richard Bandler och John Grinder

Sammanställningen på de här sidorna ger bara några glimtar av den forskning kring hjärnan och lärande som växte fram under 1900-talet – främst i USA och England.

Matti Bergström
Forskningen och teorierna utvecklas naturligtvis. Här i Norden hör hjärnforskaren Matti Bergström till de stora namnen när det gäller
bl a barn och lärande. I sin bok Barnet – den sista slaven, talar han om att barnens hjärna utvecklar tre typer av resurser beroende på den stimulans hjärnan får:

Kraften – som visar sig i muskelenergi och medvetande.
Kunskapen – som mognar senare och i samverkan med kraften.
Värdet – som är förmågan att göra urval.

Matti Bergström är kritisk till skolan och anser att vi människor inte klarar av att hantera all den teknik som vi gjort oss beroende av i vårt samhälle.

Kritik både här och var
Att kategorisera, ordna och sortera människor är svårt och kan upplevas som tveksamt, Teorierna om personlighetstyper och lärstilar har också utsatts för kritik från olika håll under årens gång.

När det gäller folkbildningen kan man t ex peka på att lärstilspedagogerna gärna individualiserar de pedagogiska lösningarna, medan folkbildarna har ett kollektivt förhållningssätt genom att betona mötet och samtalet.

TEXT: HETTY ROOTH