Kunskap om folkbildning

– Ett vattenhål. En grund att stå på. En förståelse för vad folkbildning är. Inspirerande och roligt. Det går inte att ta miste på entusiasmen hos deltagarna i kursen Folkbildningskunskap. En distansutbildning vid Linköpings universitet som inte liknar andra universitetsutbildningar.

Det finns en 100-årig resa att göra i folkbildningens historia. En resa som ger förståelse för helheten. Som ger nycklar till samtidens och framtidens utveckling. Men ughh... 100 år, tänker den studieovane. Och får föraningar om dammiga arkiv, decimetertjocka luntor att läsa och tuuunga föreläsningar.

Men glöm allt det där, släpp föreställningarna om hur det kan vara. Visst är det litteratur att läsa och uppgifter att lösa. Men på ett mer levande sätt än du är van vid. För om du jobbar med folkbildning
vanligtvis – får du garanterat kunskaper som direkt går att applicera i vardagen.

Distansutbildningarna i folkbildningskunskap bedrivs vid Linköpings universitet i samarbete med Tollare respektive Marieborgs folkhögskola. De bygger på seminarier där deltagarnas egen
medverkan är själva grejen. Sammankomsterna som sker fem gånger per läsår är oftast intensiva.

Intressant och intensivt
Träffarna är otroligt inspirerande och roliga, säger Robert Hernwall, handläggare (musik och kultur) vid distriktskontoret Väst i Borås som läser den första grundkursen om 10 poäng i år. Och han får medhåll.

– Utbildningen är ett vattenhål, säger Karin Ekermann.

Till vardags är hon verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandets Riksförbund, med ansvar för internationella frågor och mångfalds-frågor. Sedan hösten 2004 läser hon folkbildningskunskap
och är nu inne på sin andra kurs.

– Folkbildningskunskapen ger oss tid och möjlighet att diskutera, debattera, vrida och vända på saker. Sådant som man sällan hinner i vardagen. Därför tror jag att det är viktigt att så många som möjligt på olika nivåer inom folkbildningen går den här kursen.

– Det finansiella stödet till folkbildningen från stat och kommun är ständigt ifrågasatt, fortsätter Karin. Idag finns det ett starkt politiskt och finansiellt stöd. Men det är inte självklart.

– Det pågår en livlig debatt just nu på grund av den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO 2). Det har varit framsynskonferenser, regeringskonferenser och möten med politiker. Nu väntar vi på den folkbildningsproposition som
ska läggas fram av ministern för vuxnas lärande, Lena Hallengren, i mars.

– Den som vill vara med i debatten måste ha sammanhangen klara för sig för att förstå folkbildningens betydelse i framväxten av det samhälle vi har idag.

Ger säkerhet
Dag Rådström, verksamhetsledare för Studiefrämjandets
Stockholmsavdelning, läste 20 poäng under slutet av 1990-talet. Han blickar över axeln och är mycket nöjd.

– Jag har fått en grund att stå på, en helt annan botten och en säkerhet som hjälper mig i mitt arbete som ledare. Idag kan jag exempelvis använda kunskapen som jag fått för att föra resonemang om vad folkbildning är. Det hade jag kanske inte vågat om jag inte hade gått utbildningen.

TEXT: ANNA KIM-ANDERSSON