Cirkeln - Studiefrämjandet

Reportage ur Cirkeln nr 2/2006:

Att ligga steget före

Vargkänning. Nos i marken. Öron på spänn. Vittring som lockar.
Ett riskfyllt beteende för en hund.
– Det är viktigt för både svampplockare och jägare att träna
hundarna att undvika rovdjur, säger etologen Lars Fält.
En hund som ska jaga fågel eller rådjur, ska inte intressera
sig för vare sig vargar eller vildsvin.

Det finns ett ökat intresse av att effektiviserajakten och träna hundarna bättre. Så att de jagar det de ska jaga och inte
någonting annat, säger Lars Fält.

– Många jägare är duktiga och ansvarstagande. De har förstått att det inte går att bara släppa ut hundarna och hoppas på det bästa.
Lars Fält är etolog och hundtränare och arbetar idag med projekt
för att träna jakthundar att inte bry sig om rovdjur. Arbetet sker i samarbete med bl a hundcentret Hundcampus, Grimsö Viltskadecenter och Jägarförbundet.

Flera parallella projekt har pågått sedan i höstas med syftet att förbättra arbetet både när det gäller jakt och eftersök. Och så är
det förstås en viktig säkerhetsfråga – att lära hunden att undvika möten med rovdjur som kan innebära skada eller död.

Antivildsvin
– Det vi är ute efter är att träna hundarna så att de som ska jaga rådjur bar göra detta och inte jagar hare samtidigt. Och hundar
som t ex ska jaga fågel ska inte springa efter vildsvin.

Ett första antivildsvinsprojekt startade i höstasnär jägarna började
få problem med att hundarna följde vildsvinsspåren.

– Tanken var att lära hundarna att vildsvinen inte är intressanta, säger Lars Fält. Vildsvinen är betydligt mer farliga för hundarna än vargen.

– Vi startade med några antivildsvinskurser där vi presenterade alternativa lukter för hundarna i vårt laboratorium. Hundarna fick massor med belöning om de nosade på andra alternativ
än vildsvin. Det handlar alltså om att belöna det rätta. Att aldrig arbeta med bestraffning eller skrämsel.

– Laboratorieproven pågick lördag och söndag och efter det åkte vi till en plats utanför Örebro där det finns gott om vildsvin, berättar Lars.

Som uppföljning fick kursdeltagarna ta med sig doftprover hem för att fortsätta träningen.

– Den här träningen fungerade över förväntan, säger Lars.
Hundarna gick inte efter vildsvinen. Kanske hade vi tur, kanske var det väldigt bra hundar och duktiga förare.

Vargar
Antivargprojektet drog igång i april i år med hjälp av hundar som visat stort intresse för att gå i vargspår under jakten i höstas, Hundarna togs ut av Vildskadecenter i Grimsö som arbetar med
vargpejling.

– Det har visat sig att hunden ganska ofta söker upp vargen och
inte tvärtom, säger Lars Fält.Och det är rätt naturligt att vargspåren är intressanta för hundarna eftersom vargspåren påminner
om hundspår.

Antivargträningen genomförs på samma sätt som när det gäller vildsvin. Hundarna får t ex välja mellan älglukt och varglukt. När hunden väljer varglukten nonchalerar tränarna det, men belönar
hundarna när de väljer älg.

– Vi kopplar också ihop träningen med att använda arbetstecken. Man tar på ett täcke, lägger fram ett vapen eller en korg om man ska leta svamp. Det är lätt för hunden att förstå och lära
sig. Är man konsekvent med sina arbetstecken minskar risken för att det ska bli fel.

Hittills är Lars Fält glatt överraskad över att det gått så bra med träningen av hundarna. Sedan är det naturligtvis en fråga om jägarna är intresserade av att upprätthålla kunskapen. Precis som
på vildsvinskurserna får deltagarna med sig doftprover hem.

– De flesta vill fortsätta, säger han. Och jag tror alltid på kunskap. Jag övertygad om att jägare kan inse betydelsen av att jobba lite bättre med sina hundar. Att slipa arbetsredskapen.

– Man får vara lite professionell helt enkelt och anpassa sig efter förhållandena. När man t ex jagar älg inom ett vargområde så ska man ha hunden i lina. Det är ett val man själv gör. Allt som allt beräknar Lars Fält att ett 40-tal hundar kommer att tränas under våren.

– Men det kommer att dröja åtminstone till höstens jakt innan vi
vet hur det här fungerar. Om ett par år kan vi förhoppningsvis göra en vetenskaplig utvärdering av projektet.

Eftersök
Vid sidan av antivarg- och vildsvinsprojekten arbetar Hundcampus också med ett eftersöksprojekt.

– Djuren som lever i flockar som vildsvin och dovhjort kan lämna många spår på en skottplats eller på platsen för en trafikolycka.
Projektet går ut på att lära hundarna att ta upp det spåret som de ska välja, istället för att ta upp korsande spår. Projektet är inte finansierat ännu men har smygstartat på Jägarförbundets gård
Öster Malma.

– Jägarförbundet har tagit fram doftprover från dovhjort och vi har börjat träna hundar på att diskriminera olika dofter.

– Vi är redan rätt övertygade om att hundarna kan följa rätt individ. Men det gäller att bevisa det genom tester i laboratorium.

– Parallellt kan vi sedan börja träna eftersöksekipage. Hur bra hunden är på eftersök är både en tränings- och en läggningsfråga, säger Lars Fält.

– Det kan vara svårt att få greyhound att följa långa spår men med rätt belöning kan det säkert gå. Alla hundar spårar ju varenda dag.

TEXT: HETTY ROOTH