Cirkeln - Studiefrämjandet

Reportage ur Cirkeln nr 4/2006:

Folkbildning och politik

Har studiecirklarna i språk flest deltagare? Eller är det data och
körsång som lockar mest inom folkbildningen?

Läs Folkbildningsförbundets spännande undersökning om hur
mycket våra kommunpolitiker vet om studieförbundens verksamhet.

Anser våra folkvalda politiker att folkbildningen är viktig? Och i så fall varför? Hur mycket känner de till om vad som händer
i studieförbunden runt om i landet?

Folkbildningsförbundets politikerundersökning genomfördes under sommaren. Den visar på många likheter mellan partierna, en hel
del skillnader men också på ett stort utrymme för information och diskussion. Inte minst finns det tydliga möjligheter till dialog.
Hela undersökningen finns publicerad på Folkbildningsförbundets hemsida. Där finns även en analys av resultaten.

I stort kan man utläsa att företrädarna för socialdemokraterna
överlag är mer positiva till studieförbundens verksamhet än andra partiers företrädare.

Närmast därefter följer centerpartiet. Många politiker är positiva till folkbildning, men det finns fortfarande en ganska stor andel
som inte har tagit ställning. På sina håll kan man också skönja
stora kunskapsluckor om studieförbundens verksamhet och syfte.

Det är mycket viktigt att hålla en konstruktiv dialog med politikerna som måste bygga på lyhördhet. Som i alla relationer och som med all kommunikation bygger de flesta missuppfattningar på okunskap, påpekar Folkbildningsförbundet.

I sin analys skriver Folkbildningsförbundet bl a om:

Ämnen
Var fjärde politiker tror att ”Språk” är det vanligaste ämnet i studiecirklar, och var femte tror ”Data, allmän inriktning”. Bara 6 procent svarar ”Föreningskunskap” som de facto är det största
ämnesområdet. Det finns med andra ord en okunskap om verksamhetens innehåll.

Studieförbundens betydelse
På frågan i vilket avseende studieförbunden har störst betydelse
i kommunen svarar var tredje ”ökar människors kunskap”.
Relativt få säger att verksamhetens största betydelse är att motverka utanförskap och att främja demokrati.

Framtiden
Majoriteten är positiva till ökad dialog med studieförbunden och till större kommunanslag. Över 40 procent säger att de kommer verka för bättre tillgång till lokaler och mötesplatser för studieförbund och föreningsliv. Många har inte tagit ställning, men få är uttalat negativa. En ljusnande framtid verkar det alltså kunna bli.

TEXT: HETTY ROOTH