Hon har intervjuat ett 60-tal tjejer på högstadiet och gymnasiet. Samlat röster om hur det är. Just nu.

Och hur ser det då ut ibland tjejerna i Kiruna. Vilka förebilder har
de? Finns det vuxna att prata med?

Jenny Gunillasson beskriver i rapporten att behovet av vuxna är en central fråga för unga tjejer. När man behöver prata söker man sig till sina närmaste. För det handlar om att känna förtroende.
Tjejerna pratade med kompisarna, föräldrarna och syskon.

– Förvånansvärt är kanske att inga vuxna utöver den närmaste familjen nämns som viktiga för tjejerna, säger Jenny.

– Det finns t ex inga tecken på att de skulle prata med skolsköterskan och kuratorn.

Tjejerna själva trodde att det berodde på brist på tillgänglighet, närhet och tillit. Så om skolan vill finnas till när eleverna har behov av att prata bör den se över de faktorer som spelar in för att få elevernas förtroende.

Jenny ställer sig frågan om det mänskliga nätverket har krympt
och vad det i så fall får för konsekvenser?

– Det viktigaste är ju ändå att det finns någon att prata med.

Mera aktiviteter
– Min uppfattning är trots detta, utifrån de svar jag fick, att tjejer
har det rätt bra idag. Men att det kan bli bättre.

– Det behövs inte bara förebilder, säger Jenny. Det är också viktigt med aktiviteter. Tjejerna i undersökningen känner sig ibland lite undanknuffade av killar. Därför vill tjejer ofta helst bara vara med tjejer när de ska göra något.

Jenny tror på fler aktiviteter, fler ungdomens hus och fler samtal
där tjejer och kvinnor kan utbyta erfarenheter.

– I möten mellan olika generationer kan man få andra perspektiv, andra erfarenheter. Man kan få hjälp att se att saker förändras, att det inte alltid behöver vara på ett sätt.

Möten som kan stötta självkänslan. Det hoppas Studiefrämjandet
blir resultatet genom cirklar för tjejer och kvinnor i olika åldrar.

TEXT: Hetty Rooth

FAKTA:
Projektet flicka, tjej, kvinna har genomförts av Studiefrämjandet Kiruna i samarbete med Röda Korset och med medel ur Allmänna arvsfonden.

Målet med projektet har varit att ta fram ett tidsenligt och verklighetsunderbyggt material som handlar om vem som leder unga flickor genom processen från flicka till tjej och slutligen in i
livet som kvinna.

Materialet bygger på tjejers egna tankar om hur det är att vara ung kvinna i dag. Undersökningen ska användas som diskussionsunderlag för ungdomsledare i ideella organisationer och
i samtalsgrupper mellan tjejer och kvinnor och cirkelverksamhet/rollspel för unga och äldre kvinnor. Men också
som beslutsunderlag för politiker med ansvar för skola och omsorg. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper och projektet har haft en referensgrupp med representanter från bl a Studiefrämjandet och Röda Korset.