Cirkeln - Studiefrämjandet

Reportage ur Cirkeln nr 6/2006:

Frivilligt ute på marknaden

Folkbildningen lyckas behålla sin särart trots nya villkor, säger Ann-
Louise Petersen som skrivit avhandlingen Marknadsorientering inom
folkbildning, fritt och frivilligt i ett nytt ljus. Kämpaanda och anpassningsförmåga gör att man håller sig kvar
på marknaden, menar hon.

Med en bakgrund som lärare och skolledare gav sig Ann-Louise Petersen in i folkbildningsforskningen från en ny vinkel. Hennes avhandling om folkbildningens nya villkor är gjord vid företags-ekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg.

Ann-Louise Petersens utgångspunkt är folkbildningens språk. Hur man talar om sin verksamhet och uttrycker sin ideologi är
avgörande menar hon.

Hon beskriver en folkbildning som inte givit upp, inte vikit sig för marknadskrafterna utan som istället vänt förändringar till sin fördel
och fått gehör för sina idéer utanför de egna leden.

Utgångspunkten för studien är förhållandet mellan den klassiskt fria och frivilliga folkbildningen och den folkbildning som också styrs av
uppdragsutbildningens villkor.

Ny forskning
– Jag har som alla andra människor gått kurser inom folkbildning sedan jag var liten, berättar Ann-Louise Petersen. Och när jag efter många års arbete i skolvärlden började forska kom jag in i ett forskningsprojekt som gick ut på att utvärdera folkbildningens utbildningsinsatser för arbetslösa.

Det var insatser som under 1990-talet handlade både om riktade medel och om målstyrda uppdragsutbildningar inom det s k Kunskapslyftet.

– För mig som kom från grundskolan innebar mötet med folkbildningens förhållningssätt något nytt. I skolan talar man gärna om vad man gör, medan man inom folkbildningen hellre på ett entusiastiskt vis talar om hur man bedriver sin verksamhet.
Jag fascinerades också av folkbildningens sätt att framhålla sin särart och hur man pratade om sin verksamhet.

Den första undersökningen inom forskningsprojektet
gjordes 1997. Redan då stod folkbildningen inför en stor förändring.
Kommunerna hade decentraliserat styrningen av vuxenutbildningen och studieförbunden fick möjlighet att söka uppdrag. Man kom in i en ny marknadssituation.Projektet följde sedan utvecklingen inom studieförbunden fram till 2000.

Språket
Ann-Louise Petersen tog i sitt arbete folkbildningens språk som utgångspunkt för att undersöka hur och i vilken utsträckning folkbildningen valt att anpassa sig till den nya marknadssituationen.

– Språket är väldigt intressant och viktigt, och det påtagliga inom folkbildningen var att man fortsatt att använda sitt värdemässiga språkbruk. Det är ett humanistiskt och vänligt språk som passar väl för dem man vänder sig till. Deltagarna känner sig välkomnade av studieförbunden och att studieförbunden är organisationer som sätter individen i centrum.

Den humanistiska profilen har studieförbunden behållit i den nya marknadsekonomiska situationen, menar Ann-Louise Petersen. Genom det har man lyckats påverka marknaden.

– Folkbildningens språkbruk har traditionellt mycket gemensamt med det politiska och religiösa språket där styrkan är känslorna. Det språkbruket skiljer sig från experternas och byråkraternas
tekniska språk.

– Men det som studieförbunden har lyckats med är att göra en inbrytning i experternas värld och berika den med folkbildningsvärldens språk. Man har gjort sig nyttiga kort sagt.

– Det finns självklart en risk med att gå in och spela med på marknadens villkor, men folkbildningens styrka har varit att den också har behållit sin ideologiska framtoning. Det handlar ju inte
bara om prat. Språk är också handling.

Fortsatt resurs
Ann-Louise Petersen menar att en förändring på egna villkor som anpassas till samhällsutvecklingen är viktig för folkbildningens överlevnad.

– Folkbildningen var från början en resurs i samhället, men avskärmar man sig från samhället har man inte stora chanser att överleva. Om man däremot kan följa med utvecklingen på sitt
eget sätt har man mycket att vinna. Det mesta tyder på att folkbildningen lyckats med just detta, menar Ann-Louise Petersen.
Särarten vidareutvecklas och börjar få ett nytt innehåll.

– Den traditionella bildningssynen omformas till ett pedagogiskt synsätt som påverkar vuxenutbildningen. Där ses människan i ett helhetsperspektiv och utbildningen förväntas motsvara behov
både ur mänsklig och samhällsekonomisk synvinkel.

– Det intressanta är att just det fria och frivilliga är väldigt attraktivt i marknadssituationen. På marknaden ska man ha frihet att välja och det erbjuder folkbildningen.

Samtidigt måste man från studieförbundens sida vara väldigt medveten om att hålla profilen om man vill fortsätta vara ett studieförbund och leva efter de mål man har ställt upp.

De studieförbund som lyckas bäst har behållit folkbildningsspråket
och pratar fortfarande om folkbildningens innehåll på ett sätt som är väldigt förtroendeingivande Folkbildningen behövs som utvecklingskraft, säger Ann-Louise Petersen.

– Genom folkbildningen kan vi påverka samhället. Folkbildningens värdemässiga inriktning kan verka som en motkraft till dagens rationella utbildningsideal.

– Man kan inte ha en folkbildningsprofil och samtidigt prata om deltagarna som kunder.

TEXT: HETTY ROOTH