Cirkeln - Studiefrämjandet

Reportage ur Cirkeln nr 1/2007:

Banta bort flera ton

Hur många kilo koldioxid kan du gå ner per dag? Hur många ton
kan du minska om året? Musikern Staffan Lindblom bestämde sig
för att ta reda på om det går att koldioxidbanta i vardagslivet utan större ansträngning.
– Ja, jag lever faktiskt helt normalt, säger han, med vissa små ändringar. Jag håller koll på vikten.

Viltgrytan kokar på spisen. Maskarna jobbar i komposten. Etanolbilen rullar på vägarna. Staffan Lindblom insåg att en global makeover måste starta på hemmaplan. Därför bestämde han sig
för att göra något åt sitt eget liv och samtidigt visa för andra att
det går.

Han är vanlig, säger han. Har alltid varit miljöintresserad men
aldrig organiserad. Han tänker inte odla skägg och flytta ut i
skogen. Men han har justerat sin livsstil.

– Det ligger någon slags skamkänsla i botten, säger Staffan. Att vi alla förstör så mycket, vi kan ju inte fortsätta så. Jag har läst
många forskare som har sagt att vi har 10–15 år på oss och då
krävs det någon sorts kraftsamling. Det kändes akut för mig nu.

USA leder ligan
Koldioxidutsläppen i världen har ökat i en omfattning som gör att naturen inte hinner med. Resultatet blir ett överskott som är förödande för klimatet.

Den största mängden koldioxid kommer från förbränning, eldning
av olja där USA är världsledande. Men koldioxidutsläppens storlek
är också en markör för den obalans i livsstil som råder mellan
rika och fattiga länder.

Den industrialiserade västvärldens vardagsliv orsakar många
gånger fler utsläpp av koldioxid än utvecklingsländerna. Vårt
avtryck i miljön är större och mer förödande.

Obalansen
Långa mattransporter, gödningsmedel, flygbränsle, bilavgaser är några exempel på hur koldioxid produceras i vardagen. Själva
bidrar vi till koldioxidproduktionen bara genom att äta, resa och
arbeta. 7–10 ton koldioxid om året kan en normal vuxen göra av med i Sverige. Direkt och indirekt.

Direkt genom de val vi gör när vi handlar, äter och reser. Frivilligt eller för att vi måste. Indirekt för att koldioxidproduktionen är global. En plastleksak tillverkad i Asien producerar koldioxid på
plats vid tillverkningen. En flygtransport av leksaken till Sverige producerar ännu mer koldioxid på vägen. Indirekt har din koldioxidkvot höjts när du gjorde valet att köpa leksaken.

Oextrem makeover
Staffan Lindblom bestämde sig för att göra ett experiment. Sedan nyår gör han planmässigt medvetna val i allt som rör vardagslivet. Till sin hjälp har han forskare på Sveriges lantbruksuniversitet,
och stöd från Uppsala kommun och Stockholms Miljöförvaltning. Målet är att man efter ett år ska kunna ut räkna ut hur mycket Staffan har minskat sin årliga koldioxidvikt.

– Jag räknar ut koldioxidmängden enligt ett internationellt program för koldioxidförbrukning EAP (Energy Analysis Programme). Det
finns flera olika sätt att räkna på och det finns ingen absolut
sanning, så det är inte helt enkelt. Men nu pågår det arbete bland forskare i Sverige för att försöka få fram en rikslikare för vårt land och förhoppningsvis kan mitt projekt bidra till att föra det arbetet framåt.

– Mitt eget mål är att minska till 2,5 ton koldioxid per år, säger
han.

Analysen
Det är svårt att vara exakt i mätningarna av en persons koldioxidförbrukning.

– I korthet utgår man från mig som konsument. Det som kommer från min plånbok. Vad jag gör och inte gör. Mitt arbete räknas däremot inte in i det hela, säger Staffan.

– Halva min koldioxidförbrukning kan jag dessutom inte påverka alls, eftersom den sker via skattsedeln. Jag kan t ex inte påverka sjukhusens förbrukning eller de allmänna transporterna.

Staffan bokför alla sina inköp och samlar sina kvitton i en pärm.
Han antecknar också det han vet om varorna.

– För varje produkt har forskarna en livscykelanalys (LCA) som t ex utgår från var ett äpple odlats fram och på vilket sätt. Men också från vad som händer när jag slänger resterna.

Maten
Staffan har lagt ner mycket möda på val av mat. Han väljer krav-mat, och väljer bort halvfabrikat. Han kollar etiketter och frågar i affären var varorna kommer ifrån.

– Men det är inte alltid jag får bra svar... Min tumregel är att hoppa över allt som har flugit och jag brukar sätta någon slags gräns vid Europa.

– Men samtidigt ställs jag alltid inför val. Är det bättre att köpa ett ekologiskt odlat äpple från Italien istället för ett svenskt äpple som odlats på vanligt sätt? Det är inte helt självklart. Ris ska man undvika för att risfälten avger mycket metangas, men å andra
sidan finns det ris som växer på land. Potatis är i allmänhet bättre
än gryner. Baljväxter är också bra.

– Jag bakar kravmärkt bröd av lokalodlat mjöl, äter säsongens grönsaker, väljer viltkött framför annat kött och stöder mitt lokala bryggeri. Jag tvingar inte i mig någonting, det ska ju vara gott
också, men det är tidskrävande.

– För min egen del är det alltså tiden som påverkas mest. Jag lägger ner mycket mer tid på att laga mat eftersom jag inte använder halvfabrikat. Och så kan det vara svårt att isolera mitt beteende från resten av familjen så att det verkligen blir
rätt, säger Staffan.

Energival
När det gäller energiförbrukningen finns det schabloner som Statistiska Centralbyrån (SCB) har räknat fram. På så sätt kan Staffan räkna ut hur mycket han sparar genom att begränsa elanvändningen.

– Jag upptäckte att flera saker hemma stod på standby och drog ström hela tiden, till och med vanliga lampor. Och elen har stor betydelse. Skulle alla människor i Sverige byta till lågenergilampor
så skulle man kunna stänga av ett kärnkraftverk.

– Det svåraste att beräkna är nog ändå vanor och beteenden – hur länge man duschar t ex. Och jag tycker om att duscha.

Med ganska små ändringar i vardagen kommer man en bra bit, ganska lätt är det som Staffan vill bevisa med sitt experiment.

– Problemen börjar när systemet jobbar mot en, säger han. När det inte finns bra alternativ. Jag kan t ex inte åka på turné med min föreställning och välja tåget för att frakta all utrustning.
Utan det blir bil. Och ska jag åka på semester med familjen kostar det mycket mer för mig att åka tåg än att flyga.

– Hindren måste byggas bort på politisk nivå, annars finns det
ingen chans att folk ska välja rätt.

TEXT: HETTY ROOTH