Cirkeln - Studiefrämjandet

Reportage ur Cirkeln nr 1/2007:

Kampen mot läskedrycksjättarna

I Indien kämpar starka kvinnor mot exploateringen av landets
vattentillgångar. Lotta Ekelund har gjort filmen Heligt Vatten om kvinnornas kamp mot läskindustrins storföretag, som Coca-Cola
och Pepsi.
– Media skildrar ofta människor i fattiga länder som passiva. Den bilden vill jag slå hål på. I Indien diskuterar även den allra
fattigaste politik och går ut och protesterar.

Historien är inte ny. Landsbygdens tillgångar länsas för att till-fredsställa marknadens behov. Inte den lokala marknaden eller behoven hos de människor som producerar. Utan andra marknader, andra konsumenter. Människor som lever ett annat liv.

I Indien kan det handla om bryggerier som tankar landsbygden på vatten för att tillverka drycker som konsumeras av städernas medelklass.

Grunden är en ekonomisk politik som tillåter multinationella
företag att etablera sig utan ordentlig kontroll. Följden av det blir
att människor ser sin dagliga livsmiljö försämras. Och så
reagerar de.

Kamp om vatten
Filmaren Lotta Ekelund har rest mycket i Indien och mött
protesterna på landsbygden på nära håll. Hon har sett hur små-böndernas grödor ödelagts av vattenbrist när det vatten som skulle ge deras jordbruk växtkraft istället har gått till läskedrycksjättarnas produktion. Hon har sett kvinnor förlora sina jobb när brunnarna sinat. Hur de tvingats gå långa vägar för att hämta vatten till familjen. Och hon har sett hur byar blivit utan vatten när fabrikernas avlopp släppt ut kemiskt avfall direkt i floderna.

I filmen Heligt Vatten som visades på SVT i december skildrar Lotta Ekelund hur de indiska kvinnorna går samman för att stoppa vattentjuvarna. Storbolagen som konsumerar vatten i mängder. Jättar som Coca-Cola och Pepsi och andra bryggerier, har sänkt grundvattennivån med flera meter i känsliga områden. Till en liter
läsk går det åt 3–4 liter vatten vid tillverkningen.

Religiös betydelse
– Jag kallar min film Heligt vatten för att vattnet både har en
religiös och existentiell betydelse i Indien, säger Lotta Ekelund.

– Floden Ganges är en gud och det är en religiös handling att ge vatten till den som är törstig. Men när vatten privatiseras blir det istället en handelsvara.

I södra Indien finns en Coca-Colafabrik som stängde för ett par år sedan. Då hade en grupp kvinnor suttit ett par år, dygnet runt, utanför fabriken och protesterat.

– Det var ett ganska vattenrikt område med småbrukare som levde enkelt och det fanns alltid friskt och rent vatten. Problemet var nu
att vattnet började sjunka, och att det blev förorenat av utsläpp
från fabriken. Ledningen erkände att det släpptes ut kadmium som fanns i deras rengöringsmedel. Men det fanns även andra tungmetaller i vattnet.

Nära katastrof
Protesterna spred sig i övriga Indien. Lotta besökte platser där brunnarna hade torkat ut och läget för befolkningen började bli katastrofalt.

– När jag såg vad som hände ville jag göra film om de starka kvinnorna som går i täten. Jag ville visa att de fattiga indiska kvinnorna är tuffa och vågar ställa sig upp mot ett av världens mäktigaste företag.

– Men filmen handlar egentligen också om den globala vatten-situationen. Om konflikten mellan industrins behov av vatten och
de fattiga som inte har råd att köpa vatten när vattnet i deras eget område tar slut.

Världens resurser
– I Sverige har vi ju ett väl fungerande kretslopp med mycket regn och inte så mycket sol. Vi har gott om vatten och vi tänker inte på hur dyrbart vattnet är när vi vrider på kranen. I de områden där det är torrt och varmt och inte så mycket regn är vattenresurserna självklart mer begränsade. Samtidigt blir vi fler och fler människor i världen med mindre och mindre vatten per person.

– Jag hoppas att min film ska hjälpa till att öka medvetenheten
om att allt hänger ihop. Det är inte så att jag vill att folk ska ha dåligt samvete. Det behöver inte vara jobbigt att ändra lite på
sina vanor.

– Det kan snarare kännas betydelsefullt att man får en mening
med det man köper. Att det inte bara handlar om en själv utan att det påverkar natur och andra människor. Man kan tänka efter vad man använder för kemiska produkter hemma, som schampo. En
del ämnen i schampon är jättedåliga för vattnet och går inte att
rena bort. Och mat kan man köpa lokalodlat och ekologiskt. Då slösar man inte på vatten i de områden där det är dåligt med
vatten.

– Vi är alla delaktiga. Vi måste bry oss om det som händer på
andra håll i världen och inse att vi påverkar genom vad vi konsumerar, säger Lotta.

– Vattnet är en viktig klimatfråga. Om klimatet förvärras och temperaturen höjs kommer de torraste områdena bli ännu torrare.

TEXT: HETTY ROOTH