Vad olika länder menar med vuxenutbildning hänger ihop med ländernas egna bildnings- och utbildningstraditioner. Men det beror också på vilka politiska mål och behov som finns.

Den nordiska fria och frivilliga folkbildningen, med studiecirkeln som grundform, har få motsvarigheter på andra håll. Åtminstone i den omfattning som vi har i Norden och med den stora betydelse för demokratin som framförallt den informella folkbildningen har här.

En studie som gjorts av EAEA (European Association for the Education of Adults) visar t ex att många europeiska länder ser vuxnas lärande
som en väg till nytt jobb och vuxenutbildningarna har ofta lågt deltagande.

Men nu vill EU-kommissionen öka medvetenheten i Europa om att vuxnas lärande är en grundpelare i det livslånga lärandet, och att särskild tonvikt bör läggas på de grupper i samhället som har sämst möjligheter och förutsättningar.

EU:s utmaningar
I planen för det livslånga lärandet skriver även kommissionen att vuxenutbildningen inte alltid fått det erkännande som den förtjänar
i form av synlighet, politiska prioriteringar och resurser.
 

Kommissionen betonar vikten av vuxenutbildning för personlig utveckling liksom betydelsen för hälsan och välbefinnandet. Men stor vikt läggs också på EU:s ekonomiska tillväxt och det livslånga lärandet som utvecklingskraft.

”Snabb tillväxt i andra regioner i världen visar på att nyskapande, kvalificerad vuxenutbildning är en nyckelfaktor när det gäller ekonomisk konkurrenskraft." Det är med den utgångspunkten som EU ser betydelsen av ökad jämställdhet och utsuddning av sociala klyftor. Med hänvisning till aktuell forskning slås fast att en bred och jämn utbildning av befolkningen ger bästa resultat.

Äldre och invandrare
EU ser den åldrande europeiska befolkningen och en rörlighet med stor arbetskraftsinvandring som två vågskålar som kan balansera varandra.

EU pekar i det sammanhanget på hur just vuxenutbildningen kan ha stor betydelse för att underlätta rörligheten mellan länderna. Dels genom att erbjuda språkutbildning, dels också genom att hjälpa till att förändra synen på invandrares kompetens.

”Invandrare har normalt en sämre status på arbetsmarknaden än invånarna i det egna landet. Det gäller inte bara nyanlända utan ofta även andra och tredje generationens invandrare, särskilt gäller detta kvinnor.”

Vuxenutbildningen har alltså en nyckelroll när det gäller att inkludera alla grupper som riskerar att hamna utanför samhället, menar EU- kommissionen. Och påpekar att en av de största utmaningarna är att på bästa sätt ta tillvara de olika organisationer och utbildningsanordnare som på något sätt har att göra med vuxnas lärande.

Sverige i topp
I det statistiska material som presenteras i den här rapporten ligger Sverige i topp i Europa när det gäller deltagande i livslångt lärande. 35 procent av befolkningen mellan 25 och 74 år deltar, enligt EU:s siffror (2005), i formell vuxenutbildning och folkbildning. Tätt följt av England och Danmark på andra plats. Längst ner i statistiken
finns bl a Bulgarien, Rumänien och Ungern.

Statistiken visar också att Sverige ligger bäst till i Europa på både den formella och den ickeformella vuxenutbildningen.

Hur ser då framtiden ut i Sverige? Ja, det statliga stödet till den formella vuxenutbildningen, som Komvux, minskas 2007 med 600 miljoner kronor. Enligt Sveriges kommuner och landsting motsvarar detta 20 000 färre utbildningsplatser.

Dessutom avskaffas den öronmärkning som hittills garanterat att statsbidraget använts till just vuxenutbildning.

Nedskärningarna drabbar indirekt även verksamheten inom studieförbund och folkhögskolor i den mån vuxenutbildningen bedrivits inom ramen för deras verksamhet på uppdrag av kommunerna.

Framtiden
Det är ovisst hur mycket Sverige idag lyssnar på Europakommissionens uppmaning att satsa på det livslånga lärandet. I februari ordnade det Europeiska Programkontoret i Stockholm en konferens för att lansera EU:s syn på livslångt lärande.

Man presenterade då också de förenklade ansökningsregler som gäller för Grundtvigprojektet från och med i år. Skolministern och utbildningsministern var inbjudna talare men vuxenutbildningsperspektivet lyste i stort med sin frånvaro i deras anföranden.

Skolminister Jan Björklund framhöll behovet av tidiga betyg i grundskolan och att höja statusen på läraryrket. Han menade också att livslångt lärande inte får ses som ett sätt att reparera dålig eller bristfällig undervisning i grundskolan.