Världens värden

Naturen är duktigare än vi människor på att hantera förändringar, menar Petra Andersson, filosof från Göteborg. Hon ifrågasätter att det finns någonting naturligt hos naturen som bör bevaras. Snarare är det naturens styrka och motståndskraft, naturens integritet som ska vara utgångspunkten för miljöarbetet.

Varför väljer en filosof att skriva en avhandling om miljöfrågor?

– Det är blandade orsaker, säger Petra Andersson som har skrivit en doktorsavhandling i praktisk filosofi om Människan och Naturen.

– Jag tycker att det är roligt med filosofi. Dessutom har jag ett miljöintresse sedan länge. Jag är inte organiserad i miljörörelsen, men jag tycker att det är viktigt med resurssnålhet. Och så rider
jag och har sommarstuga.

– Tänker jag efter, så är nästan allt som jag tycker är roligt sånt som jag gör utomhus. Trots att jag inte aktivt har planerat att det ska vara så.

Petra Andersons doktorsavhandling handlar om vägen till ett hållbart helhetstänkande kring natur och miljö. Är det naturens naturlighet som ska bevaras och skyddas? Eller handlar miljöfrågorna om att värna om naturens integritet?

– Det är viktiga frågor om vi vill komma fram till en hållbar helhetssyn på naturen säger hon.

Naturlig problematik
– Ordet natur har getts många olika definitioner. De allra flesta innebär att naturen är det som är opåverkat av människor. Både vad gäller dess upphov och dess fortsatta existens.

– Det finns en natursyn som säger att den verkliga naturen är den som är orörd av människor. Och att just denna orördhet gör att naturen är värd att bevara. Med det sättet att se är det naturligheten som ger naturen dess moraliska status,
eller värde.

– Naturlighetstanken stöter man ju på överallt i samhället. Inte bara när det gäller miljöfrågor, säger Petra Andersson.

– Saker berättigas eller kritiseras för att de är naturliga eller inte naturliga. Men det sättet att betrakta livet tyckte jag inte håller överhuvudtaget.

– Om man skulle ha naturligheten som drivkraft för att bevara miljön så skulle man behöva bestämma en lägstanivå för vad som är naturligt. Risken är då är att ointressanta naturområden
skulle betraktas som viktiga att skydda för att de kvalificerade sig som naturliga. Medan t ex ängar som brukats länge inte skulle vara tillräckligt naturligaför att bevaras.

– Nej naturligheten framstår inte som ett bra motiv för miljöbevarande. Jag tror istället att det är mycket mer givande att tala om naturens integritet.

Naturens integritet
– Jag har länge haft i bakhuvudet att naturligheten är ett dåligt argument att bevara naturen. Och det hänger delvis ihop med mitt intresse för naturresurser, säger Petra Andersson.

– I Sverige är den här diskussionen inte särskilt stor, men jag tror samtidigt att det finns en hel del ouppklarad förvirring om man tittar närmare på de argument som används när det gäller naturens
bevarande. Vi talar t ex gärna om att bevara ekosystem. Men ekosystemen är ju faktiskt ofta odlingslandskap.

Petra Andersson har hämtat tankar från den rovdjursdebatt
som pågått länge i USA. Där finns ett starkt engagemang för frågor som handlar om de stora rovdjuren. Hon har bl a studerat den amerikanske forskaren Aldo Leopolds teorier om miljöetik
och hans tankar om naturens integritet och stabilitet.

– Leopold observerade vad som hände när man systematiskt sköt ut vargarna från de stora naturreservaten I USA. Projektet spårade ur helt och man fick istället stora hjortstammar, som åt
upp allt. Det här var på 1930- och 40-talet.

Leopold menade att naturens integritet handlar om att se människan som en del av ekosystemet och att vi därför har en moralisk skyldighet mot det systemet. Han sa bl a att vi skändar naturen för att vi betraktar den som en tillgång som tillhör oss. Men om vi istället ser naturen som ett samhälle som vi är en del av måste vi börja använda naturen med kärlek och respekt.

– Integritetstanken utesluter alltså inte människans inblandning i naturen, den utesluter bara vissa saker som människor gör. När naturens integritet inte respekteras, säger Petra Andersson.

– För ibland, men inte alltid, kan människa hota naturens integritet. Om man bygger ett köpcentrum ovanpå en våtmark då har man inte bevarat områdets integritet.

Naturen tål störningar
Vad naturens integritet innebär har beskrivits på många olika sätt. Den amerikanska filosofen Laura Westra menar att naturen har integritet om den har förmåga att fortsätta förändras och utvecklas
utan att påverkas av människans tidigare eller framtida inblandning.

Ett ekologiskt jordbruk kan t ex ha integritet likaväl som en sjö som fortsätter att leva med små arter när de stora av någon anledning gått förlorade.

– Integriteten innebär alltså att naturen tål lite olika störningar utan att det händer något alltför dramatiskt. En natur med integritet klarar förändringar och ingrepp, och det krävs inte enorma insatser
för att upprätthålla den.

– Det ålderdomliga jordbrukslandskapet kan ha integritet medan en monokultur med majs inte har det. Istället upphör den snabbt att existera om man inte sköter den.

– Man kan säga att integriteten är ett tillstånd av flexibilitet i relation till en situation av ständig förändring, säger Petra Andersson.

Vedertaget begrepp
– Idag används begreppet ekologisk integritet mycket mer än tidigare, inte minst i USA, säger Petra Andersson. I amerikansk miljölagstiftning finns det t ex en integritetsskrivning.

– I den svenska miljöbalken står det att naturen har ett egenvärde. Jag har roat mig med att diskutera med jurister om vad det betyder. Och det är inte lätt att veta. Det är väl helt enkelt en skrivning som alla kan enas om, men som ingen riktigt vet vad den betyder.

Petra Andersson håller också föreläsningar om naturens integritet och hon säger att det största intresset hittills har kommit från statliga myndigheter och verk, som Naturvårdsverket och Fiskeriverket.

– Det är ingen prioritering från min sida att jag har pratat mest med dem, jag tror att allt miljöarbete mår bra av att man funderar över var man står och varför.

– Jag undervisar också naturvårdbiologer varje år, och jag tycker mig spåra naturlighetstankarna även hos dem. Att det som är riktig natur är det som är opåverkat.

– För min egen del vill jag påstå att naturen vanligtvis är en mer framgångsrik skapare av integritet än vad människorna är.


TEXT: HETTY ROOTH

Fotnot
Humanity and Nature, Towards a Consistent
Holistic Environmental Ethics,
Petra Andersson, Göteborgs universitet, 2007.