Fantasykokboken

Alver, orcher och dvärgar. Alla fantasyfigurer som deltar i ett levande rollspel måste äta mat under spelets gång. Från den tidiga grötfrukosten till barbarernas segergille eller högalvernas gästabud. Sara Hjalmarsson har skrivit en kokbok för fantasyfolk.

"Maten är ett av de viktigaste elementen i ett levande rollspel. Dagen tar sin början vid frukostgrytan. Varm gröt jagar bort nattens kyla och inbjuder till en bekväm återgång till rollkaraktären. Lunch och mellanmål ger energi att spela till fullo under dagen. Då mörkret faller drar man till värdshuset i byn eller till lönnkrogen i skogen för att där njuta av ett varmt mål mat, dryck och underhållning. Kanske kommer där att ske intriger som kan styra spelets handling åt ett helt nytt
oväntat håll."

Så inleder Sara Hjalmarsson sin bok Fantasymat. Kokboken, som är den första i sitt slag, är både en handbok för aktiva lajvare och en guide in i rollspelarvärlden för den som vill lära sig mer. För Sara lägger ner stor omsorg på att förklara och hjälpa också den ovana läsaren vidare.

– Jag försöker introducera levande rollspel köksvägen eftersom mat är något som alla kan associera till, och de recept jag har gjort är enkla, okomplicerade och så billiga som möjligt.

Men boken Fantasymat innehåller mycket mer än matrecept. Här kan man läsa om den klassiska fantasylitteraturens mest kända författare, om fantasyns utveckling genom dataspel, rollspel och film. Och här finns mathistoria från antik till medeltid och från olika delar av världen.

Särskilda avsnitt ägnar Sara åt allergier, hygien, avfall och miljön. Att laga och servera mat till många ute i skogen ställer särskilda krav på ansvar och noggrannhet.

Matglädje
Sara kommer från en matglad och matlagande familj, hon började lära sig att laga mat redan som femåring. När hon var åtta–nio år kunde hon redan grunderna i näringslära. Åtta år i Italien under barndomen gav också näring till matintresset.

– Jag har alltid lagat mycket mat från olika mattraditioner och experimenterat mig fram, säger Sara. Så med mitt fantasyintresse
var det naturligt för mig att börja laga mat för fantasyfolk och fundera över vilken mat som passade för olika fantasykaraktärer.

– Det finns väldigt lite skrivet om mat  men man kan ändå få ut tillräckligt av mytologi, spel och dataspel för att få någonting att
utgå ifrån. Och det finns olika arketyper.

Så Sara gav sig ut på upptäcktsfärd i fantasyfigurernas okända matvärld.

Hon har läst och plockat från olika håll, från böcker, filmer och dataspel och så har hon funderat mycket kring hur de olika gestalterna lever och vilken betydelse det har för vad och hur de äter.

Alver och orcher
– Generellt sett är t ex alven en samlare som dessutom både odlar och jagar. Alverna äter både kött och vegetariskt, men den röda tråden är att maten är komplicerad och väldigt estetisk. Det beror  bl a på att alverna lever så länge att de har gott om tid att ägna åt matlagning.

Därför handlar inte alvmatlagning bara om matens innehåll utan också om att lägga upp maten på ett vackert och aptitligt sätt. Och det kan göras med enkla medel, säger Sara. Man kan lägga ett blad på gröten och pudra med kanel och sedan ta bort bladet så har man en fin dekoration.

Orcher är en helt annan sorts varelser än alverna. De är robusta, kraftiga och grova slagskämpar.

– Orcherna samlar ofta mer än de odlar, säger Sara. De äter tyngre enklare mat, alltiettgrytor, som är lätta att tillaga. De slänger ner allt i en gryta och maten är inte alls estetisk. Orcherna är inte så noga med det yttre.

–Men Orcherna är tåliga också. De klarar av att äta härsket kött och mögligt bröd. I rollspelet kan man använda den egenskapen för
att förbättra spelet. Man kan baka brödet med avkok på svarta bönor eller liknande, för att få det att se lite oaptitligt ut.

Bra lajvmat
Det gäller att man äter ordentligt under lajven annars blir man en dålig och grinig lajvare, särskilt om lajven håller på i flera dagar. Alla äter någonting och kan man spela på det så höjer det stämningen avsevärt. Är maten en del av spelet kan man dessutom äta på ett synligt sätt och inte gå undan och smyga med sin pizza så att ingen ser.

– Man kan dessutom göra många saker spelmässigt med hjälp av mat. Tänk bara på när kryddor och inte minst salt var dyrbarheter
som man kunde döda för.

Saras kokbok innehåller också färdiga menyförslag och tips om hur man kan planera för en hel grupp som ska spela tillsammans i skogen under flera dagar.

– Det är svårt att göra mat till ett helt följe, därför har jag gjort förslag på det också. Den delen bygger på ett häfte som jag gjorde
tidigare till min egen spelgrupp.

Antihjältarna
För några år sedan startade Sara spelföreningen Antihjältarna där hon som relativt ny lajvare tog strid för en öppen och lärande
attityd där alla hjälper varandra.

– Antihjältarna bildades för att jag var lite trött på den militanta elitismen som jag kände fanns bland en del lajvare, säger Sara. Det
kunde vara svårt att komma som okunniga nybörjare. Man förväntades att kunna allt och det gjorde ibland att kreativiteten blev lidande.

För kreativiteten, det fria skapandet, är centralt i Saras förhållande till levande rollspel. Därför tycker hon om fantasyspel som är mer fritt uppbyggda än historiska rollspel.

Fantasyspelen bygger på mytologi, på sagor och legender, även om det finns historiska inslag också så kan man skapa fritt utan att följa de givna samhällsnormerna, säger Sara.

Och den kreativa friheten delar hon med sig av i boken Fantasymat.

TEXT: HETTY ROOTH