Konstgjorda språk

Kodspråk, nonsensspråk och hemliga lekspråk, världsspråk,
fackspråk och påhittade sagospråk. På mer eller mindre stort allvar dyker nya konstgjorda språk upp med jämna mellanrum. Språk som skapar gemenskap inom eller mellan grupper. Eller som bara finns till för att vara vackra eller roliga.

I takt med att samhället förändras utvecklas också språket. Nya tankar kräver nya ord, uttryck och sätt att kommunicera. Ord får
förändrade betydelser och nya uttal. Ord byts mot andra ord, uttryck mot nya uttryck. Ett språk som förnyas banar vägar in i nya tankevärldar, hittar gömda stigar och oväntade gläntor, öppnar kanaler och för tankarna vidare.

Att världen är full av påhittade språk kan man se som ett uttryck för att språket hela tiden måste förändras och förbättras. Eftersom världen inte ska stå stilla.

Det finns påhittade språk som är gjorda för att användas och för att förenkla kommunikationen mellan människor. Och det finns konstgjorda språk, med komplicerad grammatik, som nästan bara fungerar för att läsas och skrivas. Som människor lär sig
mycket om och ägnar tid och kraft åt att undersöka och diskutera.

Och så finns nonsensspråken och lekspråken, som är en slags sociala redskap. Att tala rorövovarorsospoproråkoketot fort, så att
vuxna inte förstår, har varit en glädje för många barn.

Språket gör inte bara att vi förstår varandra bättre, det driver också på samhällsutvecklingen. Med språkets hjälp kan vi förändra världen lite grand. Eller bara göra den trevligare.

Alviska
När författaren JRR Tolkien skrev Sagan om ringen skapade han flera språk som han tyckte lät vackra eller bra och som passade i
den värld han byggde.

Tolkien började redan som barn att hitta på nya språk som Animalic och Nevbosh. De var en slags blandning av engelska, franska
och latin.

När Tolkien så småningom blev professor i engelsk litteratur, med stora kunskaper i andra språk, kallade han sina påhittade språk
för sin ”hemliga last”. Att leka med språket var viktigt för honom.

”Ingen tror mig när jag säger att min långa bok (Sagan omringen) är ett försök att skapa en värld där det finns ett språk som låter tilltalande utifrån min egen personliga smak. Men det är sant”, skrev han i ett brev.

Finska, walesiska och forngermanska var några av de språk som inspirerade Tolkien till hans nya språk. Alviskan som finns i hans
böcker är egentligen två språk, quenya och sindarin. Av moderna språk liknar quenya finska, medan sindarin har mer gemensamt
med keltiska språk, särskilt walesiska.

Tolkiens språk är exempel på konstgjorda språk som inte är till för att talas i första hand utan för att förstärka illusionen i hans verk.

Samtalsspråk
Att språk låter på olika sätt, beroende på vem som talar och i vilket sammanhang, är uppenbart. Språk hörs på olika sätt i olika öron. Meningar som en människa tycker låter bra eller begripliga, verkar dåliga eller konstiga för en annan. Även om språket på papperet är detsamma. Bristen på jämlikhet i språket är en av orsakerna till att det gjorts många försök att skapa s k hjälpspråk.

Hjälpspråket är tänkt att kunna fungera på lika villkor för alla människor. Esperanto och interlingua är två hjälpspråk som ibland kallas världsspråk trots att de mest grundar sig på europeiska språk. Hjälpspråken är inte gjorda för att ersätta modersmålen, utan för att fungera som ett slags andraspråk.

Det största hjälpspråket är esperanton, som skapades år 1887 av den polske ögonläkaren Ludvig Lazar Zamenhof. Han hoppades
att esperanton skulle minska risken för krig och öka förståelsen mellan människor. Esperanton blev snabbt till en hel rörelse för att främja internationella kontakter och kommunikation mellan olika kulturer.

Interlingua är det näst största talade hjälpspråket. Det bygger på framför allt romanska, europeiska språk och engelska. Interlingua
använder en betydligt enklare grammatik än riktiga språk. Det skapades på 1950-talet och har, precis som esperanto, en egen internationell rörelse.

Kontrollerade språk
Inom företagsvärlden görs ibland försök att skapa förenklade språk, t ex förenklad svenska eller engelska. Dessa varianter av språk har enklare grammatik och ett begränsat ordförråd, för att lätt kunna maskinöversättas. Men också för att man lättare ska kunna
göra sig förstådd inom det egna området.

Ett exempel på det är den s k scaniasvenskan som togs fram av företaget Scania och språkvetare vid Uppsala universitet på 1990-talet.

Annars har engelskan idag en dominerande ställning inom storindustrin. Engelska är t ex det officiella koncernspråket på LM
Ericsson, och används mer och mer ju högre upp man kommer i hierarkin. Företagsengelskan liknar ett konstruerat språk eller åtminstone ett modifierat språk. Det är ofta förenklat, grammatiken är inte så noga och nya ord kommer till hela tiden.

Även inom EU är engelskan på väg att bli det dominerande språket. Det är en hackig EU-engelska, talad av många människor från olika länder som inte har engelska som modersmål.

Och vem vet hur det blir i Sverige i framtiden. Svenska är officiellt språk i Finland och EU, men inte i Sverige. Vi har inte något officiellt språk. En nytillsatt utredning ska undersöka hur vi ska ha det.

TEXT: HETTY ROOTH

”De konstgjorda språk som har haft mest framgång och använts i skriftlig och till och med muntlig kommunikation är de som mest liknar de existerande naturliga språken i fråga om uttal, ordbildning och grammatik, men har förenklat grammatiken och använt det ordförråd som redan
existerar genom alla de internationellt spridda lånorden. Till sådana språk hör volapük, esperanto, ido, novial, occidental, mondial och interlingua”

(Nationalencyklopedin)

”I gränslandet mellan lek, konst och språkvetenskap finns lajvspråk. De är konstruerade språk som är skapade som rekvisita till levande rollspel. Det finns lajvare runtom i Sverige som lägger ner mycket tid på att skapa och lära sig lajvspråk som endast kan förstås av ett litet antal personer och som endast kan användas vid några få enstaka tillfällen per år”

(Susanne Vejdemo, Anpassninsgstrategier i lajvspråk)