Egentligen sätter jag nog vattenåtgången som ett ännu större problem än kemikalierna i bomullsodlingen, säger Björn Möllersten som för Miljöförbundet Jordens Vänners och nu senast Naturvårdsverkets räkning har gjort studier av svensk konsumtions miljöpåverkan i andra länder.

– Nej, bomull lämpar sig egentligen inte alls för så omfattande odling som sker idag! Odlingen borde ske där de naturliga förutsättningarna är mest lämpliga, säger Marcus Bergman, designforskare men också del i ett familjeföretag som importerat ekologisk bomull till Sverige i 30 år.

Kräver konstbevattning
Bomullsplantan är känslig, vill ha värme men inte hög luftfuktighet eller regn vid fel tid i växtperioden. Över hälften av världens bomullsodlingar finns därför där klimatet är torrt och marken måste konstbevattnas.

Konstbevattning behöver i sig inte vara negativt om det görs på ett rationellt och uthålligt sätt. Motsatsen kan däremot få förödande konsekvenser. Åkermark som försaltas och blir oduglig att odla på. Överutnyttjande av grundvatten och ytvatten som orsakar vattenbrist för både människor, djur och växlighet.

Aralsjön brukar nämnas som det värsta exemplet på miljöförstöring orsakad av konstbevattnad bomullsodling. 85 procent av sjöns yta är borta. 20-talet unika fiskarter har försvunnit ur sjön. Våtmarker runt sjön är förstörda och många fågelarter borta.

– Ska den ekologiska bomullsproduktionen vara i verklig mening hållbar så måste regelverket omfatta även vatten, menar Björn Möllersten.

Traditionella bevattningsmetoder och ineffektiv teknik kan förbättras. Det finns också alternativa bevattningsmetoder. Både Björn och Marcus nämner s k droppbevattning som bl a framgångsrikt används i Israel där vattenbristen redan tvingat fram ny teknik.

Men metoden är kostsam, det är tveksamt om det finns vilja och möjligheter till så stora investeringar i många av de bomullsproducerande länderna.

Den ekologiska bomullen står för knappt en procent av världsproduktionen. Även om den ökar borde man alltså för en hållbar textilproduktion och konsumtion även snegla på alternativen.

Hållbar konsumtion
Två vägar kan där skönjas. Den ena heter hållbar konsumtion, eller något liknande. Björn Möllersten har efter att ha plöjt många statistikstaplar räknat fram att varje svensk skaffar sig i genomsnitt strax under 10 kilo bomullstextilier per år.

Det är ungefär vad som ryms i en fullknökad sportbag storlek större. Inte bara kläder utan allt från skurtrasa till möbelöverdrag. Men cirka hälften är kläder. Och den största enskilda produkten är t-shirts. Hur man än räknar så är det mycket. Och det är en siffra som ökar, inte bara i Sverige.

– Vi har fått nya konsumtionsmönster, säger Marcus Bergman och pratar bl a om ”partytopskonsumtionen”.

På fredagseftermiddagarna fylls klädbutikerna av kunder som ska handla något snabbt till helgens fester. Plagg som används en enda gång och aldrig mer. Det är inte en myt utan så det faktiskt ser ut.

Här kan man förstås vara lite pekpinnig och säga att det behövs massiva informations- och bildningsinsatser för att motverka överkonsumtionen. Uppmuntra återanvändning, second hand, lappning och lagning och allt liknande. (Så nu är det sagt en gång till!) Men man kan också som Marcus fundera på andra alternativ.

– Man kanske ska producera riktigt billiga partytoppar av enkel kvalitet som faktiskt bara är till för engångsbruk!

Någon fortsatt våg av ekomode tror dock inte Marcus på. Den trenden känns redan lite trött och det är inte hållbart att hänga upp det ekologiska på en viss stil. Redan idag finns det företag som använder ekologisk bomull utan att göra reklam för det, de kanske inte ens vet om att bomullen de förses med är ekologisk.

Det är en bra utveckling som han önskar mer av; ekologisk bomull i många olika typer av plagg och textilier lättåtkomliga på marknaden.

Hampa
Det andra alternativet är andra fibrer. Här finns en del att välja på. Hampa burkar allt oftare lyftas fram som alldeles utmärkt ersättning för bomull. Jacob Falkerby på KRAV tillhör hampfiberns förespråkare.

Den är inte alls klimatkänslig som bomullen, går utmärkt att odla i Sverige och kräver ingen konstgödsel och har även som färdig textilen massa positiva egenskaper.

Det den har emot sig menar Jacob är drogstämpeln. Men den är överdriven och borde kunna folkbildas bort. Den hampa som odlas för textilproduktion innehåller mycket små mängder av drogen THC.

Marcus Bergman är inte lika övertygad om hampans förträfflighet men tror att det finns utvecklingsmöjligheter hos cellulosabaserade fibrer. Alltså fiber med pappersmassa som bas.

Ull
En gammal god fiber som fått stryka på foten är ullen. Även i varma plagg har den blivit ersatt av bomull. Vilket innebär att vi t ex i Sverige slänger bort en hel del ull som kunnat användas till olika ändamål.

Det finns gott om bra ull i Sverige, berättar Britt-Marie Larsson, som föder upp KRAV-får och som samarbetar med Studiefrämjandet i Hässleholm med bl a ullspinnarkurser.

Redan Jonas Alströmer importerade en ras, Leicester, som ger både utmärkt kött och bra ull! Britt-Marie tillskriver ullen massor av goda egenskaper som glömts bort. Hon tycker den är perfekt inte minst till barnplagg (och det finns ull som inte kliar!).

– En ylletröja står emot smuts och fukt jättebra och följer med kroppens temperatur på ett bättre sätt än en tät jacka och den behöver inte alls tvättas lika ofta som bomullsplagg utan räcker att hänga ut på vädring.